Sitter på tåget hem från Kitzbühel och försöker smälta alla intryck från året upplaga av Hahnenkammrennen 86 i ordningen, Felix Monsén. Är det ens möjligt att förstå vad som hände? En sak är säker, det här skidåkning och idrott när den är som vackrast.
Felix Monsén i Kitzbühel, uträknad och borträknad.
Ratad av Svenska skidförbundet sommaren 2024 efter att ha brottats med skador i tre år.
Felix visste att han hade kvar att ge.
Knöt näven i fickan och samlade ihop pengar själv. Resultatet? en tionde plats ifjol i Super-G. Också det i Kitzbühel. Rankad topp 30 efter säsongen. Det kunde inte ens tjänstemännen i målhuset blunda för. En liten slant i träningsbidrag kan vi ge inför OS-året 2026, men inte lika mycket som till slalomåkarna. Så verkar tongångarna gått bland dom som driver svensk alpin skidåkning åt det håll det barkar.
Att prestera som “underdog” är en sak
att prestera med kniven mot strupen är en annan. För andra året i rad har Felix Monsén fått klara sig själv. Skaffat fram egna privata sponsorer. Byggt sin egen stab. Familj och vänner får bidra med kunskap och tid. Det sistnämnda är nog ingen nackdel för Felix, den samlade alpina kunskapen inom familj och vänner är nog så stark som uppe i målhuset i Åre.
Med det åtagandet kommer en press att leverera.
En press som är många gånger större än för den som ingår i ett lag, där man kan gömma sig bakom gula jackor.
Alla som har någon som helst insikt i idrott kan förstå vad Felix Monsén gått igenom när resultaten uteblivit under vintern. Inte bara det idrottsliga är en besvikelse. Känslan av att inte leverera resultat till dom som bidragit.
Fruktansvärt.
Pressen måste ha varit enorm på Felix Monsén
Första träningsåket verkade lovande. Elfte plats. Men alla vet att träning inte räknas. Normalt är det lite tjuv och rackarspel bland dom bästa. Åkare reser sig upp på glidsträckor och innan målgång för att inte avslöja formen.
Streif är annorlunda.
Här håller knappast någon igen.
Det här är inte backen man vill åka med halv insats. Antingen kopplar man på alla sinnen eller så hasar man sig ner. Det finns inte utrymme för något mellanting.
Andra åket sjua.
Jag har inte pratat med Felix om den saken, men man förstår ju att det här gav självförtroende till någon som för tillfället var nerslagen i bakkapporna på pjäxorna. Axlarna reste sig och ryggen blev lite rakare i starthuset. Även om han förstod att träning är träning så hade han hittat något.
Det fanns ett hopp.
Fjaskorubrikerna dallrade i kvällspressen
Fredagens Super-G var hans chans. Han tog den inte var nog dom flestas känsla. Eller han är slut, Han kan inte svänga. Ja många har dömt honom under vintern. Jag har varit nära. Måste erkännas. Stor förvirring menade Expressen.
Med all rätt, vad hände?
Felix var snabb på alla mellantider utom den andra. Ingen såg, partiet var bortklippt på TV. Nu vet vi att han hamnade i ett slag på flacken, skidorna slog ihop. Dagen förstörd.
43:e plats.
Jag har nog aldrig sett en mer besviken skidåkare. Felix visste att det var hans chans. Han tog den inte.
Plötsligt händer det Felix Monsén skapar mirakel i Kitzbühel
Felix bröt ihop och knöt näven igen, det gör ju riktiga idrottare. Han visste att han hade hittat tillbaka till inställningarna på utrustningen. Hittat tillbaka till åkningen. Det fanns en chans kvar. Kniven mot strupen. Inte bara en OS-plats stod på spel, hela Felix skidkarriär höll på att rinna ut.
Allt på ett kort.
Vi som följt Felix under vintern, som våndas över att känslan inte fanns där i åkningen. Det har varit påtagligt.
Nu såg vi en annan Felix.
Åkningen var plötsligt ren, så ren den kan bli med startnummer 34 utför Streif. Vi bevittnade ett mirakel. Felix kom in på nionde plats. Slutade tia. Det bästa resultatet någon svensk någonsin presterat i Hahnenkammrennens 95-åriga störloppshistoria. *korrigering Patrik Järbyn var nia i störloppet 1999.
För Felix var det en lättnad. Så klart. I en marginalsport som störtlopp är det avgörande att ha rätt inställning inte bara i huvudet utan även på utrustningen. Just det hade äntligen Felix och hans team fått till.
Kan en tiondeplats vara ett mirakel? en bragd?
Med dom förutsättningar Felix har haft så är det en bragd bara att stå på start.
ett Mirakel?
Felix har nog inte förstått det själv ännu, inte ni andra heller. Men hans tiondeplats räddade hans fortsatta störtloppskarriär. Den har gett hopp för framtida svenska störtloppsåkare. Med tanke på dom obefintliga resultaten som det alpina herrlandslaget levererat under vintern oavsett gren så har hans seger, ja det känns verkligen som en seger, räddad hela alpinsverige för en lång tid framöver. Om nu bara Svenska skidförbundet förstår att värdera den för vad den är, ett mirakel. Ett tecken att vända om och rannsaka sig själva.
Hur firar man ett mirakel?
Jo man ställer sig på insidan av baren hos sin huvudsponsor The Londoner och börjar jobba, payback time.
Vill du stötta Felix och hans fortsatta satsning så kan du klicka på länken till hans Fundraiser här. När du ändå har plånboken öppen kan du få swisha en slant till Skitrotter också så vi kan fortsatta vårt jobb Swish 1233123726 Tack för stödet.
För övrigt så räknade jag in 31 svenska juniorer på fartveckan i Hafjell i helgen. Det är fem mer än ifjol. Svenska segrar både på herr och damsidan i störtlopp på junior-NM. Det här är åkare som drömmer om Kitzbühel. Hur ska Svenska Skidförbundet kunna blunda för dom?
Teckna dig för vårt nyhetsbrev så du inte missar det viktigaste!
