Svenska åkare parkerar skidorna för tidigt på grund av vadå?
Det är med oro man ser de alpina skidgymnasierna tappa i status.
Fler väljer att sluta efter 1-2 år, fler söker inte ens utan ser andra alternativ som bättre väg mot en eventuell elit.
Detta är ett debattinlägg från en av våra läsare. Åsikterna är debattörens egna och behöver inte spegla redaktionens. På grund av ämnets känsliga karaktär har debattören valt att vara anonym.
Några söker privata aktörer, andra söker sig till Norge eller andra utländska alternativ. Vad beror det på?
Sverige som alpin stornation har ramlat på innerskidan nu i ett antal år, vi tappar i
rankingen och kärntruppen i lagen består av åkare födda 91-94. Påfyllnaden är svag och
består i stort sett av engrensåkare i slalom.
De alpina skidgymnasierna säger sig fostra världsstjärnor
Men så är inte fallet.
Vi ser ett svagare engagemang från tränarna på skolorna, få tränarinsatser på tävlingarna.
Man hänvisar till arbetstimmar och skolledning.
Norge har samma arbetstid men där jobbar man mer i perioder och ansvarar för sin
lediga tid och arbete.
Vad har utvecklats på alpina skidgymnasierna sedan starten början mitten av 1970 talet? Man flyttar
heldagar från en dag till en annan. Vilka har sommarläger? Vilka kör skidor i maj och juni
som de Norska skolorna gör?
Varför kör man inte DH/SG?
Vilken skola åker till Europa för att få mer erfarenhet och inspiration, istället för att vara i sin egna lilla ankdamm?
Ingen.
Det är dags att SSF tar krafttag med Skolorna och höjer nivån
Hur gör man det? Låt skolorna få konkurrera om åkarna, bästa möjlighet för träning och
tävlingsprogram samt support runt åkaren som skola (mycket viktigt) mental, socialt.
Det är även dags att våga tänka mer elit, därför är det bra att rangordna skolorna där
tydliga mål och resultatbild finns. Bra om vissa skolor har en resultatbild på att
konkurrera om t.ex. topp 30 på FIS medans andra har ENL som målbild.
Viktigt att även säkra tränarkompetensen. Se till att de får internationell erfarenhet och
inspiration. Ett vågat sätt är att alla RIG/SSF tränare ska vara anställda av SSF, möjlighet
för SSF att säkra kompetens och ge mer erfarenhet. Ge tränarna möjlighet att vara på lag
något år och sedan komma tillbaka till skolan eller byta skola där SSF anser att tränare
behövs med den kompetensen.
Jag förstår att en del av detta anses som en svår process, men något måste göras.
De alpina skidgymnasierna skall vara viktiga för att individen skall nå den Internationella scenen, just nu är dom inte det.
Med hopp om en Alpin framtid.


Kloka tankar.
Ser inte skidförbundet problemet? De måste väl förstå varåt det lutar?
Känns som något slags “managed decline” av hela skid-Sverige. Att vi bara ger upp. Varför?